Behandling av reumatism?

Vid reumatism är behandlingen viktig del för hur sjukdomen ska utvecklas. Den reumatiska sjukdomen i sig går inte att behandla, däremot finns det medicin som fungerar bra mot de symtom och besvär som sjukdomen orsakar. Störst fokus läggs på att försöka minska inflammationerna och den autoimmuna processen i kroppen (att kroppen attackerar sig själv).

Viktigt att få behandling snabbt

Ju tidigare man blir diagnostiserad och får en behandlingsplan desto bättre är det. Behandlar man inflammationerna tidigt, bromsar man också upp besvären rejält, och man kan istället fokusera på de saker man vill i livet. 

Forskning har visat att upp till 90% av alla som får behandling tidigt, får minskade symtom eller åtminstone en inbromsning i utvecklandet av sjukdomen. På det sättet kan man undvika permanenta skador i lederna. Dessutom blir behandlingen också hela tiden bättre och bättre, vilket kan kännas som en lättnad för de som blir sjuka idag.

Behandlingen är ofta bred

Vid reumatiska mottagningar får man som patient kontakt med ett vårdteam, som består av läkare, fysioterapeut och sjuksköterska. Ibland kan även kuratorer och annan vårdpersonal vara inblandade. De främsta typerna av behandlingar är medicinsk behandling, fysioterapi, arbetsterapi, egen fysisk träning och även psykiatriskt stöd vid behov.

I början får man tillsammans med teamet och reumatologen gå igenom ens besvär, och bestämma hur behandlingen ska komma att se ut. Så snart behandlingsplanen är klar påbörjas behandlingen, i främsta syfte för att snabbt minska inflammationen. 

Olika typer av medicin används

Redan innan själva diagnosen reumatism är satt kan man få vanliga inflammatoriska- och smärtlindrande läkemedel (NSAID). Även paracetamol kan användas. Dessa sätts in för att snabbt lindra inflammationsförloppet.

När man väl fått korrekt diagnos finns det ytterligare läkemedel man kan bli hjälpt av. Bland annat antireumatiska läkemedel, där en eller flera används tillsammans som en kombination. Är inflammationen väldigt kraftig kan man också få kortisonsprutor- eller tabletter.

Det finns även relativt nya mediciner, som verkar fungera väldigt bra, som kallas för biologiska läkemedel som kan användas om tidigare läkemedel inte gett ett önskat resultat.

Så hjälper fysioterapi vid reumatism

Trots smärta är det bra att röra på sig och vara aktiv. Det kan vara skönt att veta att smärtan i sig inte är något som gör sjukdomen värre. Hos fysioterapeuten får man hjälp med att förebygga de fysiska besvär som reumatism kan orsaka och även behandla de besvär man redan ådragit sig. 

Ofta går fysioterapeuten igenom övningar och provar vad som fungerar och inte. Därefter är det upp till en själv att träna och gör vissa övningar hemma. 

Då och då har man återbesök hos fysioterapeuten och går igenom vad som blivit bättre eller sämre, för att kunna bestämma om behandlingen ska förändras på något sätt.

En fysioterapeut kan även remittera dig till vattengympa i en extra varm bassäng eller ge dig akupunktur och tens-behandlingar (där man elektriskt stimulerar nerverna).

Detta kan du göra själv vid reumatiska besvär

Att vara fysiskt aktiv har alltid visat sig vara positivt mot de flesta sjukdomar, både på kort sikt men även på längre. Så är också fallet med reumatism, och att vara aktiv har visat sig ge flera fördelar. Bland annat ger träningen en smärtlindrande effekt, ökad blodcirkulation, ökad styrka, muskelmassa och bättre balans och rörlighet. Något som i regel kan minska för personer som ofta blir stela och har ont. Extra muskelmassa minskar även risken att drabbas av vissa följdsjukdomar, som exempelvis diabetes.

Förutom att vara aktiv, är det bra att hålla en normalvikt och inte röka. Speciellt rökning har visat sig försämra symtomen mycket hos reumatiker. 

Vissa upplever att särskild mat, yoga eller annat kan hjälpa, men detta är också mycket individuellt.

Gruppundervisning och utbildningar inom reumatism

Har man fått en livslång kronisk sjukdom som reumatism brukar ens vårdställe eller reumatolog erbjuda utbildningar inom ämnet, ofta kallad reumaskola. Detta brukar uppskattas, och kan hjälpa många att leva ett mer normalt och smärtfritt liv.

  • Vilka blodprover tas vid reumatism?

Det finns olika typer av blodprover som tas vid reumatism, där de vanligaste är blodstatus, SR, CRP, proteinanalys, ALAT, TSH och ibland CK, urat och urinstatus. Vilka blodprover som tas beror på vilken typ av reumatism man misstänker. 

Blodprov visar endast positivt på 85% av alla patienter med reumatism. Resterande diagnostiseras med sjukdomshistoria och andra tester.

Källor: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30285183/, https://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=39804&childId=18677, https://reumatiker.se/diagnos/reumatoid-artrit-ra/https://www.reumaliitto.fi/sv/reuma-abc/reumatiska-sjukdomar/ledgangsreumatism, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK441999/